And I don't wanna fall to pieces

Guten tag mine läsare! Ehehe.. Här kan vi ju tyska, javisst.

Har anlänt till mitt boende och arbete. Har träffat arbetskamrater. En stor stygg (okej, snygg) hingst bet mig i armen så det lämnade spår. En annan häst blev jag kanske lite kär i, och hör och häpna - den var inte grå eller riktigt riktigt mörk, så det var något nytt!
Annars så liknar landet ganska mycket Finland. Största skillnaden är kanske att här är det upp och nerförsbackar överallt, och stoooora sådana! (Tänker verkligen inte gå och motionera något extra) Maten är dyr, tätorterna täta.. Men annars så är det faktist riktigt likt.

Första intrycket är alltid lite ljugande kanske.. Nu ikväll då man fick sätta sig ner och vila ville jag hem. Ändå har jag egentligen inte sett något än, jag har inte lärt känna någon desto mer, jag förstår inte vad de säger.. Klart det tar på krafterna, men härregud inte kan man börja komma hem inte. Hahahah. 1 dag och Johanna vill hem, hahaha. Tror inte det. Fast det tar hårt på...

Nå, en ordentlig nattsömn för en gång skull gör säkert gott och imorgon ska vi börja rida kl 6. Ja, på morgonen. Frågan är, hur ska man komma sig upp så tidigt???? ehehe.. Jag som är känd som världens morgonpiggaste person kommer ha hur lätt som helst :)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0